Depression och nedstämdhet: symtom och behandling

Symtom

Depression är en psykisk sjukdom som är mycket vanlig. Risken att insjukna i depression någon gång i livet är ungefär 25-30% för kvinnor och ungefär 15-20% för män. När man har depression känner man ofta en nedstämdhet och tappar intresset för sådant man vanligtvis tycker om. 

Alla människor är nedstämda eller ledsna någon gång i livet utan att vara deprimerade. Skillnaden mellan nedstämdhet och depression är inte helt tydlig, men vid depression varar upplevelsen längre och symtom kan vara djupare. För att få diagnosen depression ska symptomen för sjukdomen ha funnits i minst två veckor. 

Symtom på depression inkluderar att man: 

• Är nedstämd, större delen av dagen och nästan varje dag

• Har ett minskat intresse för de flesta aktiviteter

• Är trött och orkeslös

• Tycker att det mesta känns meningslöst

• Har svårt att ta tag i vardagssysslor eller göra aktiviteter som man vanligtvis gillar

Man kan också känna av fysiska symtom som: 

• Viktnedgång eller viktuppgång

• Att man äter mycket mer eller mycket mindre än vanligt

• Att man sover mycket mer än vanligt eller har svårt att sova

• Ont i kroppen

• Tappad sexlust

• Ont i magen

• Att kroppen känns seg och långsam, alternativt rastlös

Depression påverkar också ens tankar och självkänsla. Man kan uppleva: 

• Ångest och oro

• Låg självkänsla

• Koncentrationssvårigheter

• Tankar om döden eller självmordstankar

Depression uppstår i episoder, vanligtvis om några månader, och i de flesta fall är episoderna återkommande, så kallad recidiverande depression. 

Mår du dåligt och behöver hjälp?

För dig som bor i Malmö finns Vårdcentralen Lilla Nygatan nära till hands. Här finns psykolog och sjukvårdspersonal som är vana att möta människor som mår psykiskt dåligt, så att du kan få den hjälp du behöver.

Tankar på självmord

Ett symtom på svår depression är tankar kring att det skulle vara bättre att man inte levde, eller att man vill ta livet av sig. Man kan också tänka att ens närstående skulle ha det bättre om man inte fanns eller att man är en börda. 

Tankar kring självmord kan vara diffusa eller konkreta. Man kan också ha gjort upp planer på att ta sitt liv. Om du upplever dessa tankar och känslor, är det viktigt att inte vara ensam med dem. Sök hjälp direkt. Självmordstankar är ett symtom på en sjukdom, och genom att man får hjälp kan man också få möjligheten att tänka annorlunda om sitt liv. 

Om du har tankar kring att livet inte känns värt att leva, läs denna text från 1177 om vad det kan handla om och vem du kan kontakta. Om du mår så dåligt att det känns som att du inte orkar mer eller om du har planer på att ta ditt liv, ring 112 direkt. 

Orsak 

Vad som orsakar depression är inte alltid helt tydligt. Ofta handlar det om en kombination av att man är sårbar för att utveckla depression, och att något händer i ens liv som utlöser det. Depressioner drabbar många olika sorters människor så det kan vara svårt att avgöra om en person kommer utveckla depression eller inte. 

Faktorer som kan orsaka eller utlösa depression: 

• Ärftlighet

• Kriser i livet, såsom separation, dödsfall, förlossning, eller förändringar i livet

• Andra psykiska besvär, såsom ångest eller utmattningssyndrom (utbrändhet)

• Tidigare depression skov 

Det är också vanligt att depression uppstår i samband med andra fysiska sjukdomstillstånd som kronisk smärta och sömnproblem, psykiska sjukdomstillstånd som ADHD eller autismspektrumtillstånd, eller alkohol- och drogmissbruk. Det är dock inte alla som utvecklar depression om dessa faktorer uppstår i ens liv, utan det som sagt oftast är en kombination av sårbarhet och utlösande faktorer. 

Olika sorters depression

Depression kan delas in i olika sorter. Den vanligaste sortens depression kallas egentlig depression och kan delas in i lätt, medelsvår, och svår eller djup depression, vilka beskriver hur mycket sjukdomen påverkar ens vardag och vad man klarar av. Utöver detta finns andra varianter, bland annat följande. 

Kronisk depression (dystymi)

Vid kronisk depression, som också kallas dystymi, har man mildare symtom men över längre tid, minst 2 år. Ofta har man dessa besvär i kombination med annan psykisk sjukdom. Mot dystymi har läkemedel visat sig ha bäst effekt. 

Recidiverande (återkommande) depression

Det är vanligt att man får återkommande episoder under sitt liv. Det kallas recidiverande eller återkommande depression. För att få diagnosen ska man ha haft minst två episoder med en minst två månader lång period utan depressionssymtom emellan. 

Utmattningsdepression/Utmattningssyndrom

Något som tidigare kallades utmattningsdepression eller utbrändhet, heter idag utmattningssyndrom. Vid utmattningssyndrom har man utsatts för press och stress under lång tid utan att ha kontroll över situationen. Då uppstår symtom som en konstant trötthet och energilöshet, med sömnstörningar, kognitiva störningar och symtom som liknar depression. Rehabilitering kan vara lång, särskilt vid mycket svår utmattning. 

Andra typer av depression är exempelvis årstidsbunden depression och förlossningsdepression. 

Behandling

Det finns flera olika sorters behandling för depression, och ofta får man en kombination av insatser. De kan inkludera: 

• Samtalsterapi

• Läkemedel

• Råd och stöd 

Ungefär en tredjedel av patienter som får behandling mot depression blir återställda med hjälp av första behandlingen, och ytterligare en tredjedel vid förnyade behandlingsbesök. Ju kortare depressionsepisoden är, desto lägre är risken för återfall. Att söka hjälp i ett tidigt skede är därför det bästa man kan göra både för sin nuvarande och framtida hälsa och välmående. 

Råd och stöd kan inkludera rådgivning kring levnadsvanor som kan förbättra ens mående. Exempelvis ger fysisk aktivitet och att äta och sova regelbundet goda resultat i att lindra depression, särskilt lätt depression.

Samtalsterapi eller psykoterapi finns i många olika varianter som kan ha god effekt på depression. Man kan få träffa psykolog via vårdcentralen, men det går också att till exempel gå i terapi online. 

Läkemedel mot depression, så kallade antidepressiva läkemedel, kan bli aktuella om andra insatser inte har hjälpt, eller om man lider av svår depression. Dessa mediciner är receptbelagda och man får hjälp av läkaren att hitta rätt sort och dosering. Ibland kan man behöva prova olika varianter för att hitta rätt. 

Effekt av läkemedel brukar kännas efter 2-4 veckor och det är inte ovanligt att man ibland känner en viss försämring innan de börjar verka. Vid svårare depressioner kan det även bli aktuellt att kombinera antidepressiva läkemedel med ångestdämpande medicin under en period. 

Hjälp att få hjälp

När man lider av depression kan det vara svårt att orka eller klara av att söka hjälp. Om du en gång har tagit kontakt med vårdcentralen för att få hjälp kan du be dem att ta kontakt med dig för att boka uppföljningar och andra tider. Då är risken mindre att du inte kommer på återbesök och andra uppföljningar. 

Fast läkarkontakt = trygghet

 Om du bor i Malmö, låt Vårdcentralen Lilla Nygatan ta helhetsansvaret för din hälsa så får du en fast läkarkontakt som lär känna hela dig.

Vad kan du själv göra?

Vid lättare eller medelsvår depression kan goda levnadsvanor göra stor skillnad för ens mående, och ofta kan de räcka för att depressionen ska avta. Sådana vanor kan också minska risken för återfall i framtiden. 

Det kan vara svårt att motivera sig själv att göra de val som gör att man mår bättre. Depressionen får en ofta att helst göra tvärtom. 

Många upplever att det hjälper om man sätter små delmål eller sänker kraven på vad man ska klara av. I stället för att försöka gå ut och springa en mil kanske målet för dagen kan vara att gå ut på en kort promenad. 

 Man kan också må bättre av: 

• Att försöka sova och äta regelbundet

• Att undvika alkohol och droger

• Att motionera och röra på sig

• Att vara utomhus, särskilt på dagtid

• Att umgås med närstående eller vänner och delta i aktiviteter

När behöver man söka vård?

Tidiga insatser kan minska risken för djupare depression och för längre sjukdom. 

Sök vård om: 

• Du tror att du eller ditt barn drabbats av depression 

• Du känner dig nedstämd och har svårt att klara av vardagen under en längre period

Sök akutvård eller ring 112 om: 

• Du har tankar om att skada dig själv eller ta ditt liv

• Någon närstående uttrycker tankar om att skada sig själv eller att ta sitt liv

Vanliga frågor om depression

Vad är depression?

Depression är en mycket vanlig psykisk sjukdom som kan göra att man känner sig nedstämd och tappar lusten till sådant man vanligtvis tycker om. Depression går att behandla med goda resultat. 

Hur kommer man ur en depression?

En lättare eller mild depression kan man ofta ta sig ur genom goda livsstilsvanor och psykosocial vägledning: äta och sova regelbundet, träna eller röra på sig, vara socialt aktiv, och undvika för mycket alkohol eller droger. Vid djupare depressioner behöver man hjälp. Då kan samtalsterapi och eventuell medicinering hjälpa en att må bättre. 

Vad händer i hjärnan vid depression?

I hjärnan finns olika signalsubstanser som förmedlar signaler till andra delar av hjärnan och till kroppen. Vid depression påverkas det här signalsystemet och nivåerna av vissa signalsubstanser förändras. Läkemedel mot depression brukar påverka just dessa signalsubstanser. Det är dock inte helt klarlagt varför detta hjälper till att lindra depression.